Hurra - repsäsongen är här
Sedan några veckor har vi smygstartat repsäsongen. Det kan konstateras att det är svårt, ja till och med mycket svårt, att klättra rep. Inte nog att man måste orka med att göra en massa flytt på raken, man måste även klara av att hantera ett rep, som gärna snor sig mellan sina ben, samt att klippa karbiner, vilket har en tendens att vara besvärligare än det ser ut och effektivt hindrar eventuellt flow.
Men det är trots allt detta, eller kanske på grund av, väldigt roligt att repklättra. Helt plötsligt finns det en massa turer ja till och med områden i ens närhet som man kan åka ut och prova för första gången. Vid nästan varje klippbesök finns det en rad trestjärniga oprövade linjer som lockar. Och för varje repsession så blir uthålligheten lite, med betoning på lite, bättre.
Ett problem är dock fotograferingen. Det är väldigt mycket svårare att fota repklättring. Vi har alla sett alldeles för många buttshots av repklättrare - de blir sällan roliga hur fina bakdelar våra klättervänner än må ha. För att undvika detta och hitta spännande vinklar får man antingen ha tur med att omgivningen naturligt bjuder på möjliga alternativa fotoplatser eller själv, genom fixande av rep etc., skapa sig fotopositioner. Det sistnämnda må ge goda vinklar men verkar också bjuda på så mycket arbete att man varken hinner eller orkar klättra på grund av sönderjumarerade underarmar. Nåväl, vi får väl se vart detta barkar.
Och turen då, jo Kim försöker på No thinking, Hållsunga. En ganska fin liten klippa där jag särskilt vill rekommendera Funky business (trots A0-insteget), Funkydelic och Til tops beste far.
0 kommentarer :
Skicka en kommentar