Giggity?

[2013-09-01, Canon EOS 7D, Canon EF 17-40L,1/125s, f4,5, ISO500, Canon 580EXII] 
På vår klätterblogg försöker vi ha tämligen högt i tak. Vi brukar inte dra oss för att vara lite provokativa eller för att redogöra för våra uppfattningar och värderingar. Jag tänker inte avhålla mig från att göra det nu heller.

På våra klätterbilder exponeras mycket hud. Halvnakna, vältränade kroppar som utför det de har tränats för att göra, dvs. dra hårt och långt på små grepp. Jag tycker att det finns en skönhet i prestationen och gillar att se denna utföras. Det är ett av skälen till varför jag fotar klättring. Jag har inga problem med att dela med mig av dessa bilder på det världsomspännande internätet. Detta eftersom jag tror att ni som läser vår blogg och tittar på våra bilder uppskattar skönheten i interaktionen klättraren - stenen.

Vad jag dock har ett problem med är de som inte kan se människan/klättraren och prestationen som utförs utan som reducerar klättraren till enbart dennas fysiska förehavanden. Ja, jag skrev dennas, för vad jag kan minnas har ingen någonsin skrivit "bra ben" på någon av våra publicerade bilder på en manlig klättrare. När Pyssel klättrar i kalsonger i Walkers film är det ingen som höjer på sina ögonbryn. Men när Kim gör en pendang på Pyssel (och visar mindre hud än vad han gör) lämnas anonyma kommentarer beträffande hennes utseende, likt någon på en hundutställning betraktandes en blivande champion. Det stör mig. Det stör mig att Kim reduceras till att vara sina ben och det stör mig att den som gör detta inte har vett nog att behålla det för sig själv. Och det stör mig ytterligare något att vederbörande inte kan stå för sin kommentar utan valt att vara anonym. Det stör mig att bli påmind om att klättervärlden inte har kommit längre än att kvinnliga klättrare fortfarande inte blir bedömda efter sin prestation utan efter sitt utseende.

Och bilden? Johan Schollin på Chonies, Norrkila. Giggity.